Utbildningsmarknaden är en glödhet marknad, där många aktörer har försökt att slå sig in. I ett samhälle där fler och fler får möjlighet att studera uppstår marknadsmöjligheter.  Frågan är vem som ska vinna kampen om elevernas, föräldrarnas och inte minst lärarnas hjärtan.

Knewton är ett amerikanskt utbildningsföretag med en nyskapande affärsmodell som gör ett försök att etablera sig inom utbildningsbranschen. Värdeerbjudandet är en helt webbaserad skräddarsydd utbildningsplattform som erbjuder en digital utbildningstjänst.

Knewton spårar allt som eleven gör och även hur eleven utvecklas, vilket tillåter lärarna att skräddarsy varje lektion efter varje enskild individ. Knewton avgör även om eleven ska få lära sig utbildningsmaterialet via text, video, spel eller via interaktiva övningar.  Med hjälp av en teknologi som utvärderar vad studenterna vet och på vilket sätt de lär sig bäst skräddarsys elevernas utbildningsmaterial därefter. Utbildningsmaterialet blir så pass anpassat att det inte finns två elever som har exakt samma material.

Företaget grundades 2008 av New York-bon Jose Ferreira som ville skapa en interaktiv plattform som skulle underlätta skräddarsydd undervisning. Som det står på hemsidan: ”Vi tror att utbildning borde vara den absolut mest diversifierade tjänsten som finns då alla studenter lär sig på olika sätt”

På högersidan, som utgörs av kundsegment, kanaler och relationer använder sig Knewton av ett sociala-medier perspektiv, där en konstant interaktion sker mellan användarna.

Uniciteten ligger även i Knewtons sätt att involvera både elever, lärare och föräldrar. Eleverna involveras genom ett personligt inlogg i likhet med Facebook, där de får en egen sida och på ett stimulerande sätt får utbildning anpassad till deras särskilda behov. Knewton registrerar vilka områden som barnen behöver extra stöd i och eleverna får därefter specialanpassade övningar som passar just dem. De barn som behöver mer utmaningar och har lätt för sig får möjlighet till mer avancerade övningar. De kan se vilka läxor de har gjort, vad de behöver öva mer på och vilka av deras klasskamrater som är online.

Lärarna involveras genom att ha möjlighet att logga in på Knewton för att få en ökad förståelse för sina elever, se hur de ligger till jämfört med studieplanen. De kan jämföra hur eleven ligger till jämfört med övriga klassen, med övriga regionen och jämfört med alla elever registrerade på Knewton. Om eleverna har haft svårt att ta till sig ett ämne så ser läraren det och har då möjlighet att gå igenom det ytterligare under veckans lektioner. Knewton ger läraren möjlighet att skräddarsy utbildningen så att den passar varje individ. De elever som har liknande behov kan även grupperas och på så sätt få liknande övningar.

Även elevernas föräldrar involveras i tjänsten via vilken de har möjlighet att se hur långt barnen har kommit i sitt läxarbete och därigenom också se om de behöver extra stöd. En specialdesignad föräldrasida finns, där de områden som eleverna behöver utveckla lyfts fram, och föräldrarna får även förslag på metoder för de bör gå tillväga för att hjälpa barnet att utvecklas.

Affärsmodellens vänstersida (processer, kompetenser och strukturer) utgörs av ett nätverk av lärare, universitet, läroboksföretag och spelutvecklare. Via Knewton får läroboksföretagen möjlighet att få sitt utbildningsmaterial visualiserat online, och Knewtons spelutvecklare omvandlar läromaterial till spel och interaktiva övningar. Knewtons teknologi baseras på algoritmer som utvärderar vad studenterna vet, på vilket sätt de lär sig bäst och därefter skräddarsys lektions och läroboksmaterial därefter.

Genom att även effektivisera kostnadsdrivande strukturer såsom hyra för klassrum och utbildningsmaterial har Knewton lyckats sänka sina kostnader och därmed priset för utbildningarna.

På företagets hemmamarknad USA har Knewton gjort succé. Elever, lärare, föräldrar och investerare jublar. Företagets siffror är inte officiella, men en sak är säker: marknaden tror på Knewton.  Trots att de förmodligen ännu inte har några större intäkter har de just säkrat 33 miljoner dollar i kapital för att fortsätta utveckla sin tekniska plattform.

Så se upp utbildningsbranschen – här kommer Knewton.

HUI utsåg igår, för 24:e året i rad, årets julklapp. Vinnare i år är en affärsmodellinnovation vi har skrivit om tidigare här på bloggen – den färdigpackade matkassen!

För att en produkt ska bli årets julklapp ska den uppfylla minst ett av tre kriterier. Den ska vara en nyhet eller fått ett nyväckt intresse för året, den ska svara för ett högt försäljningsvärde och den ska representera tiden vi lever i. Årets vinnare uppfyller enligt HUI samtliga kriterier!

OMDÖMETS KRAFT Världens genom tiderna snabbaste växande företag heter Groupon. Det är ett företag som ger ut digitala kuponger där man kan köpa produkter och tjänster till starkt rabatterade priser. Det krävs dock att en viss mängd människor inom en given tidsrymd ansluter sig till erbjudandet. Kraften i affärsmodellen ligger i att en persons rekommendation övertygar andra till köp. Det här fenomenet revolutionerar just nu affärsmodeller i alla branscher.

Det finns forskningsstudier som visar att människor är mer benägna att köpa om det finns en recension. Detta gäller oavsett om det är ett negativt eller positivt omdöme. Ett negativt omdöme inger alltså mer trovärdighet än inget omdöme alls.

Hellre återvändande kunder än nya

Den amerikanska restaurangkedjan Mortons bestämde sig för att fokusera på kundupplevelsen hos dem som besökte deras restauranger istället för att försöka nå nya kunder. Tanken var att om de kunde ge bättre service och leverera en större kundupplevelse till sina befintliga kunder så skulle dessa  komma tillbaka oftare.

När projektet lanserades besökte genomsnittskunden Mortons en gång per månad.

Efter ett halvår av systematiska ansträngningar började de att se konkreta resultat. Gästerna var mer nöjda än tidigare och kom tillbaka oftare. Snart hade man en återbesöksfrekvens som närmade sig var tredje vecka. Tricket låg i att deras gäster hade börjat talat med varandra och andra om hur bra restaurangen var, och det första som hände var att de kom tillbaka.

Kundnöjdhet är silver, rekommendation är guld

Det bästa sätet att mäta kundlojalitet är att fråga kunderna hur benägna de är att rekommendera ett erbjudande till någon annan. Om de menar allvar med ”ja” kan man vara säker på att det själva är lojala – och kommer tillbaka. Och om de rekommenderar till andra är det troligt att dessa är villiga att testa. Lever vi då upp till förväntningarna har vi skapat en positiv spiral.

För Mortons har denna strategi fungerat, nu besöker kunden dem i snitt två gånger per månad.  Verksamheten har växt med lönsamhet utan att de har behövt återgå till stora kostnader för traditionell marknadsföring.

När vi söker efter något med en sökmotor får vi en bruttolista med möjligheter vars relevans är i högsta grad varierande. Om jag googlar efter en frisör i Västerås så har sökresultatet knappast löst mitt problem om jag behöver en klippning akut. Men om jag skriver ett meddelande på Facebook och ber mina vänner om hjälp så är sannolikheten   stor att jag får relevant hjälp. Jag är klart benägen att slå en signal till den som jag blivit rekommenderad.

Relevans handlar om tillit till den som ger sitt omdöme. Och det är inte bara sökbranschen som måste hantera detta faktum och inkludera det i sitt erbjudande. Det gäller för alla branscher.

Hur skapar vi kundupplevelser som gör våra kunder benägna att rekommendera vårt erbjudande? Och hur säkerställer vi att vi följer upp kundernas vilja att rekommendera oss? För bara om vi kan skapa en genuin vilja att rekommendera just oss framför andra leverantörer så kan vi vara säkra på att få deras lojalitet. Kostnaden för att få en kund att komma åter är en bråkdel av kostnaden att vinna en ny.

Gör det lätt för kunden att gilla dig

Vi människor är sociala varelser. Vi vill veta vad andra tycker och lyssnar på deras omdömen. Risken man tar vid ett köp kan effektivt minskas genom att någon annan som vi litar på har sagt sitt. Det räcker inte med ett överlägset kundvärde, det gäller också att få kunderna att vilja dela med sig av sin upplevelse.

Morgondagens vinnare gör det lätt för sina kunder att uttrycka sin uppskattning för andra. Häri ligger kraften i sociala medier eftersom de snabbt och enkelt kan förenkla och förstärka det som tidigare kallades ”mun-mot-mun-metoden”.

KUNDNÄRA UTVECKLING Om jag hade frågat mina kunder vad de ville ha så hade de svarat snabbare hästar. Så brukar Henry Ford citeras för att belysa det svåraste momentet i innovation och utveckling: Vad vill marknaden – kunderna – verkligen vill ha och vad är de beredda att betala för?

Utan att lyssna på det där med hästarna trodde sig Henry Ford ändå förstå sina kunder. Han satsade stenhårt på sin T-Ford och avvek inte en tum från sin ursprungliga produktspecifikation. Samma bil tillverkades under 19 år i totalt 15 miljoner exemplar – ett svårslaget rekord.

Idag sker teknikomvandlingen snabbt. Nya rekord sätts på löpande band. Ipad lanserades och tog världen med storm. Microsofts rörelsekänsliga speltillbehör Kinetic blev snabbt en av världens mest sålda teknikprylar. Fyra år efter lansering har Android, Googles operativsystem för mobiltelefoner, en marknadsandel på 36 procent.

Lita på känslan

Spanar man efter framgångsfaktorer blir det tydligt att företagen bakom dessa produkter är långt bättre på att lyssna på sina kunder än vad Henry Ford var. Å andra sidan känner nog dagens kunder sig själva bättre.

Köpare idag är kräsna och bortskämda med att få just det som de vill ha. Kundanpassning stavas lyhördhet och förmåga att snabbt svara på skiftande behov och förändrade preferenser. Men det är svårt att veta vad som faktiskt ska slå – och när det ska göra det. Tur och tajming är avgörande egenskaper. Och ju mer man tränar desto mer tur får man.

Genom att observera vad kunder och användare gör kan man få en känsla för vad som
efterfrågas. Genom att outtröttligt testa och vara nära kunderna kan man utveckla en känsla för vad som kommer att funka. Så gjorde nog Henry Ford också. Han kunde se att hans idé
skulle funka – även om kunderna inte själva förmådde uttrycka det. Han litade på sin känsla för tajming.

Låt användarna visa vägen

När Nintendo lanserade spelkonsolen Wii kunde de inte säkert veta att egenskapen rörelsestyrning skulle komma att revolutionera spelmarknaden genom att bredda målgruppen till att även inkludera föräldrar och andra som fram till dess varit ointresserade av spel. Nu är det standard.

Apple kunde inte vara säkra på att paddan skulle slå. Idag säger sig tre av fyra amerikanska företag testa iPad kommersiellt för att se hur den kan användas. Google bestämde sig för att ge bort Android. De kunde inte vara säkra på att det skulle vara rätt men de vågade chansa och idag är Android viktigare än Nokias Symbian.

Det enda säkra sättet att veta vad kunden vill ha är att öppna upp för en användarnära utveckling.

Ett bra exempel är Apples App Store (och alla dess efterföljare/kopior). För Apples del fyller apparna den T-Ford-lika telefonen (förvisso i både svart och vitt men ändå) med både unikt och efterfrågat innehåll. Apple tar inte risken men väl intäkterna.

Att det skulle bli så bra hade inte ens Steve Jobs tänkt ut. Det blir sällan som man tänkt sig. Utan ofta bättre. I alla fall när modet att testa och närheten till kunden finns på plats!

Överträffar konkurrenterna inte bara med innehåll och kundkänsla utan också med pris

Ipad 2 såldes i över en miljon exemplar redan första veckan. Återigen har Apple bevisat sin förmåga att tolka och förutse kundens behov – och dessutom hålla priset nere. En viktig ingrediens i framgångssagan är hur Apple optimerar utvecklings-, inköps- och produktionsprocesser och förser sig med hårdvarukomponenter riktigt kostnadseffektivt.

Ipad 2 har uppgraderats och utvecklats baserat på styrkorna och svagheterna från Ipad 1. Den är betydligt snabbare än föregångaren och har överglänst sina konkurrenter i de flesta tester. Apple har spelat sina kort väl i form av ”first mover advantage” genom att definiera marknaden och sedan distanserat sig från konkurrenterna genom lansering av andra generationens Ipad.

Men finessen i Apples segertåg ligger inte bara i de tekniska framstegen utan också i förmågan att orkestrera ekosystemet av affärsmodeller såväl internt som inom värdenätverket.

Kristallklar bild av kundens värdeupplevelse

Apple har en tydlig bild av vad deras erbjudande är värt för kunden och har skickligt prissatt sina produkter och tjänster därefter. Ipad är prissatt i det lägre spannet (499 dollar) jämfört med andra stora aktörer (till exempel Samsungs Galaxy Tab och Motorolas Xoom).

Prissättningen är baserad på insikten att priset kommer att vara en ”Unique Selling Point” eftersom hårdvaruprestandan för gemene man inte motiverar att betala ett högre pris.

Att hålla priset nere kräver sin affärsmodell

För att kunna prissätta Ipad 2 i ett unikt prissegment krävs fingertoppskänsla i utvecklingen och i koordineringen av affärsmodellen. Det är vida känt att Apple har insikten att värdeerbjudandet till kund består av synergier i ekosystemet av affärsmodeller, som till exempel utveckling av tjänster (App store) som i princip drivs fram gratis av miljoner entusiastiska programmerare med Apples smarta produkter som Ipad och Iphone.

Något som är mindre känt är hur Apple medvetet har jobbat med att optimera utvecklings-, inköps- och produktionsprocesser och säkerställt att hårdvarukomponenterna anskaffas kostnadseffektivt.

Apple har gjort detta genom att noga överväga vilka komponenter som produceras ”inhouse” kontra de komponenter som är mer lönsamma att köpa av partners från värdenätverket. Detta är grundstenen till Apples förmåga att inte bara överträffa konkurrenterna med innehåll men även på pris.

Apple har med extremt starka finanser och med en laddad krigskassa fortsatt investera klokt för att skapa rätt innovationsmomentum och samtidigt behålla fokus på affärsnytta och kostnadskontroll.

Framtiden kommer att bjuda på stora utmaningar i form av fallande priser på grund av breddat utbud och kapprustning för att hitta det optimala konceptet för att fånga och förföra kundens intresse över tiden. Det enda vi kan vara säkra på är att marknadsförutsättningarna kommer att utvecklas och konvergera i ett rasande tempo och skapa nya utmaningar och möjligheter för dagens och morgondagens aktörer. Kommer Apple lyckas försvara sin position?

En skvätt ny teknologi via ett förvärv, en nypa välbeprövade affärsmodellskomponenter, en dos ökat kundvärde som tillagas med passion är Googles nya recept för att koka ihop ytterligare en revolutionerande affärsmodell.

Den 17:e november 2010 lanserade Google sin fäbless för fashion: Boutiques.com. Den första frågan man ställer sig är vad Google egentligen kan om mode. Antagligen väldigt lite jämfört med övriga företag inom modeindustrin men Google är fenomenala på att skapa affärsmodeller på ett banbrytande sätt och därigenom få deras användare världen över att älska dem ännu mer.

Botiques.com är Googles nya tjänst för en individanpassad shoppingupplevelse på webben.  Butikens innehåll och rekommendationer anpassas helt efter den enskilda kundens preferenser. Detta genom att de produkter som kunden tittar på och antingen ”loves or hates” registreras och på så sätt succesivt identifierar kundens preferenser. Hemsidan är uppbyggd av flera olika butiker som är utformade av både stylister, kändisar, bloggare och modeorakel som ger kunden en referensram av olika artiklar. Kunden har möjlighet att söka i dessa butiker, genrer, trender samt ett mycket sofistikerat filtersystem som klarar av att hantera allt från färger till storlekar och mönster. Kunden ges även möjlighet att bygga sin egen virtuella butik baserat på de favoriter som markerats när man surfat runt på hemsidan. Den egna butiken finns tillgänglig för övriga kunder som också kan tycka till om innehållet och på så sätt har Google säkerställt den sociala nätverksdimensionen som knyter kunden till hemsidan.

Botiques.com ringar in kundens preferenser och erbjuder alternativa kombinationer av kläder och accessoarer otrolig träffsäkert. De plagg som kunden är intresserade av köper de enkelt genom att klicka på aktuell produkt och slussas då vidare till leverantörens hemsida. Med andra ord är det inte Boutiques.com som säljer plagget. Som ni säkert så smått nu börjar lista ut så har Google inte tagit sig an en helt ny affärsutmaning utan utvecklat sin kärnkompetens, vilket är relevant sök, till en helt ny marknad!

Google har återanvänt de delar av affärsmodellen som de är världsbäst på; nämligen att sammanföra kunder och leverantörer genom relevant sök. Googles styrka är även förmågan att inse sina svagheter och därmed fokuserat på att utveckla dessa komponenter till världsklass. I Boutiques.coms fall var Googles svaghet bland annat ”visual search technology” vilket är tekniken bakom att skapa olika villkor som kan hantera allt från färger och mönster till silhuetter som i sin tur kan anpassas efter rådande trender. Boutiqes.com är din virtuella personal shopper och smakråd som alltid finns tillgänglig när det är dags för shopping. Google köpte sig till teknologin genom att förvärva ett av de marknadsledande företagen, Like.com, vilket gör att de än en gång visar prov på sin skicklighet att utveckla och omarbeta befintliga affärsmodeller för att skapa ytterligare kundvärde och revolutionera marknader.

I dagsläget kan man bara spekulera hur denna affärsmodell kommer att utvecklas samt hur den kommer att påverka internethandeln. Det vi dock kan vara säkra på är att kärleksförhållandet mellan Googles användare och Google själva bara stärks för varje nytt äventyr som företaget ger sig i kast med. För kunderna är det som är viktigast för ett företag, eller hur? Hur gör ditt företag för att knyta kunderna närmare?

/Linus & Björn-Erik 

Vad är en affärsmodell?
Affärsmodellerna i ett företag utgör dess unika DNA. De beskriver hur företaget skapar värde för sina kunder genom att utnyttja kompetenser, processer, system och samarbetspartners för att tillfredsställa och vårda valda kundsegment genom prioriterade kanaler. Affärsmodellen är affärslogikens konkreta uttryck och det är genom den som strategierna förverkligas i en långsiktigt hållbar marknadsposition.

Framgångsrika företagsledningar transformerar ständigt sina affärsmodeller, och har god förmåga att analysera, innovera och förverklig affärsmodellerna med utgångspunkt i ägarnas och styrelsens strategiska vägval samt en förståelse för att Företag är individer® – att det är människor som skapar resultat på sista raden.

Vägen till hjärtat går som bekant genom magen!

När IKEA skulle börja sälja korv var det Ingvar som satte priset. En korv med bröd skulle kosta 10 kronor, inte ett öre mer. Problemet var att inte ens stora volymer kunde pressa självkostnadspriset så lågt. IKEA hamnade i en situation där man faktiskt gav bort flera kronor på varje såld korv. Men det var det värt, ansåg Ingvar.

På den här tiden kostade en korv med bröd på gatan minst 20 kronor. Ingvars idé var att korven skulle säljas för halva priset. Projektledaren slet sitt hår men Ingvar stod på sig. Och det blev såklart som han ville.

IKEA har en fantastisk affärsmodell som bygger på att ge kunden en fantastisk upplevelse. Processerna har byggts för att vårda vår köplust. Upplevelsen slutar inte på varuhuset utan byggs upp där så att vi snart ska komma tillbaka och fortsätta förverkliga våra drömmar om hur vill ha det hemma – tillsammans med IKEA. Det är briljant och uttänkt i minsta detalj!

Korven som priskompass

När man står i kön på IKEA är man tydligt exponerad för restaurangens menyer och priser. Du känner doften av mat och nybryggt kaffe när du står där i kön. När du ser priserna reagerar du – som alla andra – på att det är otroligt billigt. Korv för halva priset, tänker du, det är ju fantastiskt! Dagens rätt för 35 kronor! Om korven och maten är så billig så måste ju allt annat vara prisvärt också. Eller hur!?

WYSIWYG

Det är nästan bortglömt idag, men faktum är att det på 80-talet fanns män som hade så kallade slipshållare (även den ene av författarna – hemligt vilken). Inom finansvärlden fanns det en populär sådan som pryddes av teckenkombinationen YCDBSOYA. Det betyder You Cannot Do Business Sitting on Your Ass… Och så fanns det en annan som löd WYSIWYG: What You See Is What You Get.

Så funkar vi människor. Vi tror på det vi ser. Kontexten är betydelsefull. Och Ingvar Kamprads IKEA är en uppvisning i hur man skapar en upplevelse som är anpassade till dem som är hans viktigaste kunder. I bollhav så väl som på restauranger. Man lämnar varuhuset med en upplevelse i klass med ett besök på Disneyland.  

En av världens tio största restaurangkedjor

Med det låga priset kom allt större volymer för korven – och matkonceptet har utökas. Idag är IKEAS köttbullar en inte obetydlig del av svensk köttexport. Den svenska matkulturen med pepparkakor, glögg, Kalles kaviar, sill och hårt bröd har gjort IKEA till formidabla matcentraler för svultna svenskar och nyfikna andra. Årligen besöker närmare 220 miljoner personer IKEAS restauranger och det gör dem till en av världens tio största restaurangkedjor.

Korvpriset harsuccessivt kunnat sänkas, nu är det nere på fem kronor. Processerna kunde trimmas och med tiden förstärktes marginalerna. Idag är korven helt säkert en lönsam affär i sig för IKEA. IKEA FOOD Services ansvarar för restauranger, bistroer, ”Swedish food shops” och kaféer på samtliga IKEA varuhus runt om i världen. Med en total försäljning på över 500 miljoner USD, står de för ca 10 % av Sveriges totala matexport.

Det är ett faktum att många kunder gör sin process på IKEA ”baklänges” och äter innan de besöker varuhuset. Och det finns till och med de som åker till IKEA enbart för att äta och handla mat och godis. Det finns ju inget krav att du måste handla möbler för att du ska få köpa mat…! Du är vad du äter – och får det du ser. Vilken är ditt företags strategiska korv med bröd?

/Linus & Björn-Erik

Hör och häpna, möbeljätten IKEA kryddar nu sin kampanj för de framgångsrika PAX-garderoberna med att utmana svenska folket i design. Som grand finale i kampanjen öppnade IKEA butiken GARDEROB på Biblioteksgatan i Stockholm. Här presenterade finalister i tävlingen ”Garderob 2010” sina kollektioner i varsin dubbel PAX-garderob som de skräddarsytt, medan förbipasserande fotgängare kunde köpa PAX-garderober. Tävlingen har varit öppen för alla och samtliga 370 bidrag har visats upp på kampanjsajten ikeagarderob.se. 25 finalister ställde ut sina kollektioner och tävlade samtidigt om ett stipendium på 50 000 kr. Vinnare i tävlingen blev Andreas Sundelin Wiberg med sina klockor skapade av gamla bildelar och överblivna verkstadsmaskiner.

Enligt IKEA är utgångspunkten för projektet att ung svensk design, kreativitet och entreprenörskap alltid varit hörnstenar för IKEA. Den här gången har dock möbeljätten tagit klivet in i modevärlden, i syfte att sälja mer inredning. Inte särskilt förvånande hittar vi därför till exempel Margaretha van den Bosch, kreativ rådgivare på H&M, och en del andra riktigt tunga modeprofiler och kreativa chefer i tävlingsjuryn.

Besökarna i butiken får rösta på sin favorit direkt på plats. I butiken finns även personal från IKEA som hjälper kunderna att skräddarsy sin egen PAX-garderob. Efter tävlingen skänks alla utställningsgarderober till Stockholms Stadsmission. 

Media nappar
Denna satsning på reklam, goodwill och affärsmodellsinnovation genom kreativa partnerskap och i nya kanaler har inte undgått den svenska pressen. Med hjälp av en reklambyrå, gediget PR-arbete samt utnyttjande av värdenätverket och affärsmodellsinnovation har IKEAS kampanj fått enormt mycket publicitet i alla former av media.

Eftersom H&M nyligen lanserat H&M Home som en online-affärsmodell (som svar på Zaras och La Redoutes motsvarande satsningar på inredning) hoppas vi snart få se mer av ett konkret samarbete mellan IKEA och H&M. Varför inte Lanvin-inspirerade bäddsoffor, eller trendiga badrockar även i IKEA-sortimentet? Detta skulle bli en mycket uppseendeväckande affärsmodell som troligtvis skulle utmana andra affärsmodeller och sätta branscherna rejält i gungning. 

Vad är en affärsmodell?
Affärsmodellerna i ett företag utgör dess unika DNA. De beskriver hur företaget skapar värde för sina kunder genom att utnyttja kompetenser, processer, system och samarbetspartners för att tillfredsställa och vårda valda kundsegment genom prioriterade kanaler. Affärsmodellen är affärslogikens konkreta uttryck och det är genom den som strategierna förverkligas i en långsiktigt hållbar marknadsposition.

Framgångsrika företagsledningar transformerar ständigt sina affärsmodeller, och har god förmåga att analysera, innovera och förverklig affärsmodellerna med utgångspunkt i ägarnas och styrelsens strategiska vägval samt en förståelse för att Företag är individer® – att det är människor som skapar resultat på sista raden.

/Linus & Björn-Erik

Apples framgångar på mobiltelefonmarknaden bara fortsätter. Tidigt i förra veckan kom kvartalsrapporten som visar att försäljningsvolymen gått om både Sony Ericsson och Blackberry. Möjligheten att Iphone blir fjärde största aktör på marknaden efter Nokia, Samsung och LG är inom räckhåll. Och det med en enda telefon! Molnen hopar sig dock vid horisonten – kommer Apple att klara av konkurrensen mot aktörer med mer öppen programvara?

En kund som önskar en mobiltelefon med Googles programvara Android kan välja mellan 40 modeller på den svenska marknaden. Internationellt finns det cirka 90 varianter. Är däremot kundens preferenser att programvaran i telefonen ska komma från Apple är valet bara ett – en iPhone.

På samma sätt som detta delvis förklarar framgången för Apple så är det också här det kan bli problem. I USA säljs det idag fler Android-telefoner än iPhones och om trenden håller i sig kommer Apples unika marknadsposition inom det högre segmentet för mobiltelefoner att kraftigt utmanas.

Apple har tidigare behövt försvara sig. I början av 80-talet mötte man hård konkurrens från olika PC-tillverkare med programvara från Microsoft. Det blev uppenbart att de affärsmodeller som baserades på öppenhet var de som lyckades bäst. Apple höll faktiskt på att gå under.

Apples programvara idag anses vara mer öppen – utvecklingen av appar kan ju göras av utomstående utvecklare. Samtidigt kontrolleras App Store noggrant. Många utvecklare irriterar sig och det här kan påverka Apples affärsmodell när marknadsandelarna på mobiltelefonmarknaden förändras.

På vissa sätt är konkurrensen som Apple nu möter på mobiltelefonmarknaden ännu mer omfattande. Förutom Android konkurrerar Apple med Blackberry, Nokia, Samsung och den inte alldeles okända motparten – Microsoft med Windows Phone 7. Förutom att det är stora och kraftfulla aktörer som Apple konkurrerar med, så är konkurrenternas programvara också mer öppen. Eftersom innovation sker mycket snabbare i en öppen miljö och lanseringar haglar tätt ställs enorma krav på Apples lanseringar. Här har Apple hittills briljerat – lanseringen av iPhone 4 var företagets mest lyckade någonsin.

För tillfället växer marknaden för mobiltelefoner i det högre segmentet så pass mycket att Androids intåg på marknaden inte markant påverkat Apples växt. Detta kommer att ändras när marknaden blir mer mogen. Vilka affärsmodeller kommer då att stå kvar på marknaden? Just nu tror marknaden på Apple med en kursuppgång på 50 procent hittills i år. Men kommer marknadsdynamiken att resultera i ett fåtal dominerande program som på PC-marknaden, eller kommer den resultera i en mer fragmenterad marknad?

/Linus & Björn-Erik

Vad är en affärsmodell?

Affärsmodellerna i ett företag utgör dess unika DNA. De beskriver hur företaget skapar värde för sina kunder genom att utnyttja kompetenser, processer, system och samarbetspartners för att tillfredsställa och vårda valda kundsegment genom prioriterade kanaler. Affärsmodellen är affärslogikens konkreta uttryck och det är genom dem som strategierna förverkligas i en långsiktigt hållbar marknadsposition.

Framgångsrika företagsledningar transformerar ständigt sina affärsmodeller, och har en väl utvecklad förmåga att analysera, innovera och förverkliga affärsmodellerna med utgångspunkt i ägares och styrelsens strategiska vägval och en förståelse för att Företag är individer® – att det är människor som skapar resultat på sista raden.

Att butikens läge är det som avgör saken är en erkänd sanning bland handelsföretagen. Och det har onekligen varit så att de aktörer som lyckats bäst är just de som gjort etableringsprocessen till kärnprocess i sin affärsmodell. Men med smarta mobiltelefoner och GPS-teknik har innebörden av placering nu fått helt nya dimensioner.

Möjligheten att erbjuda varor och tjänster i närheten av var kunden befinner sig i stunden gör att frågan om VAR kunden är nu blivit viktigare än VEM kunden är. Kundsegmenteringen förändras radikalt när det plötsligt går att kommunicera med potentiella kunder som är i närheten och som söker efter något som företaget kan erbjuda. Kopplas kommunikationen till kunden dessutom t ex ihop med ett aktuellt kampanjerbjudande kan besöken i butiken öka markant.

Inom marketing jublar man och ser stor tillväxt framför sig. Google, Eniro och andra annonsförmedlingsaktörer driver självklart en del av utvecklingen.

Genom ditt sök på din mobiltelefon kan de komma med träffsäkra erbjudanden om exakt det du söker och dessutom i din närhet! Eniro kallar detta för ”relevant sök”. Med det menar man att kunden inte enbart är intresserad av att hitta en frisör. Man vill hitta den frisör som ligger geografiskt närmast och som dessutom har en ledig klipptid inom X antal minuter! Men det kan naturligtvis också handla om en tillgänglig råvara i en lokal livsmedelsaffär, en udda reservdel på närmaste cykelverkstad eller ett team lediga konsulter med expertis om affärsmodellinnovation vid lunchtid imorgon.

Samtidigt som detta skapar enorma möjligheter medför det också stora krav på företagens affärsmodeller. Ny teknik ritar om spelplanen och skapar nya dimensioner i kundernas efterfrågemönster. Varje bransch har sin logik och sina specifika utmaningar. Men gemensamt för alla är att företagens affärsmodeller ställs inför nya krav på t ex flexibilitet, förändringsförmåga och transparens. Vad innebär ”relevant sök” för din bransch och för ditt företag? Och hur redo är ditt företag att möta morgondagens kundkrav?

/Linus & Björn-Erik

Vad är en affärsmodell?

Affärsmodellerna i ett företag utgör dess unika DNA. De beskriver hur företaget skapar värde för sina kunder genom att utnyttja kompetenser, processer, system och samarbetspartners för att tillfredsställa och vårda valda kundsegment genom prioriterade kanaler. Affärsmodellen är affärslogikens konkreta uttryck och det är genom dem som strategierna förverkligas i en långsiktigt hållbar marknadsposition.

Framgångsrika företagsledningar transformerar ständigt sina affärsmodeller, och har en väl utvecklad förmåga att analysera, innovera och förverkliga affärsmodellerna med utgångspunkt i ägares och styrelsens strategiska vägval och en förståelse för att Företag är individer® – att det är människor som skapar resultat på sista raden.